Jag sa att jag aldrig mer skulle sjunka ner igen.
Men vem vet.
Ibland är man inte tillräcklig bra.
Och när man försöker le och skratta för en sista sak.
Så är man inte ens tillräcklig för att det ska lyckas bra.
Och jag vet ingenting längre.
Det ända jag vet är att jag inte vill stå här ensam.
För jag klarar det inte själv.